Var i går på besök på ett privat demenshem i Stockholm.
Tidigare på dagen hade de boende på hemmet fått en tre rätters middag med vin till. Det händer att de får det ibland.
Den guldkanten på tillvaron får vi aldrig läsa om i massmedia eller höra någon prata om, och skulle någon skriva eller prata om det kan vi vara säkra på att det vinklas till avundsjuka för att det låter för trevligt.
Det flesta rubriker i dag som berör åldringsvård, oavsett om det är privat eller offentlig vård är svarta och negativa.
Man ska naturligtvis inte blunda för de negativa saker som sker inom åldringsvården.
Men menar man allvar med att förbättra situationen är det ännu värre att blunda för det positiva som sker.
För sådant finns också.
Det negativa ger aldrig något att se upp till eller sträva efter. Vill vi skapa positiv förändring bör vi visa upp och se på sådant som är positivt och fungerar bra.
Det gäller inte bara åldringsvård, utan i allt.