Det här med att vara underkastade maktens och medias tankekontroll
…att tro att regering, riksdag och myndigheter arbetar för ens bästa, och att massmedia berättar sanningen.
Det är en djupt rotad illusion, i västerlandet i allmänhet och kanske här uppe i nord i synnerhet
…vi är mer lydiga och eftergivna här än på de flesta andra håll i världen, vi är så inrotade i att samhället ska ”ta hand om oss”.
Det bygger i grunden på rädsla, även om det är paketerat i en, falsk, vision av trygghet, och vi lever i ett samhälle där;
…vi hela tiden ska konkurrera och tävla med andra, både i skolan och senare i livet
…vi måste visa att vi duger och räcker till, vi ska vara duktiga, då är vi godkända i andras ögon
…vi ska passa in och göra det andra förväntar sig av oss, hur mycket vi än måste ge avkall på det som känns rätt för oss
…vi ska uppfylla vår status och bygga vår karriär, annars ser människor oss som misslyckade
…och så vidare, allt för att stärka egot.
Dessutom blir vi överösta av skrämselpropaganda och allmän negativitet och oro via massmedia och andra kanaler.
Tacka tusan för att människor är livrädda och mår illa, och kryper in i den skyddade verkstad som det offentliga och omgivningen erbjuder
…hur förslavande det än är, och den mentala förslavningen är mera intrikat i och med att den inte är lika synlig som fysiskt slaveri.
Det börjar allt tidigare, numera nästan så fort vi anlänt till världen
…anpassningen till Systemet.
Det har säkert olika namn i olika länder, men här där jag befinner mig kallas det småbarnspedagogik.
Det begreppet är en av de värsta svordomarna jag känner till, och jag kan ändå ett antal ”fula” ord.
Det är ett sätt att få barnen in i Systemet allt tidigare, att ta ifrån dem deras naturliga och fria utveckling
…för det är välkänt att barn är som mest formbara innan sju års ålder, det är då vi tar till oss (jo, vi har alla varit där) det mesta av det vi kommer att bära med oss resten av livet
…det är i den åldern vi är mest oskuldsfulla.
Ett barn innan skolåldern behöver inte pedagogik, det behöver friheten att leka spontant, att utforska och upptäcka med nyfikenhet, det är det naturliga för små barn
…och inte bara för små barn, det finns knappast något bättre sätt att lära på än genom lek och nyfikenhet, oavsett vilken ålder man är i, det gäller även människor som nått det vi kallar ålderdomen.
När lek och lärdom skiljs åt blir resultatet okunskap, för lärdom och kunskap är inget man kan tvinga på någon, det måste komma inifrån en själv, annars går det in genom ena örat och ut genom det andra
…och det blir bara en form av tidsfördriv.
Visst, man kan memorera för ett prov eller en tentamen, och få ett betyg eller en examen, men det är inte detsamma som att lära sig, utan det mesta kommer att försvinna som ett flyktigt minne.
För att ta det här citatet från Astrid Lindgren, som jag använt några gånger förut;
Man kan inte piska in något i barn, men man kan smeka fram mycket ur dem.
Lärdom kräver förutom lek också sådant som kreativitet, spontanitet och frihet
…det vill säga allt annat än sådant det vi kallar utbildning bygger på.
Men Systemet tar allt det här från människorna, leken, kreativiteten, spontaniteten och friheten, och gör dem till passiva mottagare av information
…dessutom inte allsidig information, utan ensidig information makten matar dem med, en torr blandning av fakta och propaganda.
Och det är klart, vad är enklare än att ta emot och bli matad, det kräver ingenting
…att bryta sig loss från det här kräver att man ger upp sin föreställda trygghet, sin bekvämlighet och ger sig ut att utforska den gränslösa kunskap och lärdom som finns bortom Systemets lilla värld.
Det är varken lätt eller bekvämt, men det är oerhört befriande
…för det är först när vi kan se våra bojor, inte minst de mentala bojorna, våra illusioner och förutfattade meningar, vi kan frigöra oss från dem.
Att kunna se det falska som falskt, oavsett om det gäller världen eller oss själva, är nyckeln till att finna det sanna.
Ingen förutom vi själva kan befria oss från rädslan, från egot
…befria oss till den frihet vi bär i vårt innersta.
Vår tillvaro här på Jorden skulle kunna vara helt annorlunda än den är, om vi bara såg Jorden som det paradis den är, och såg oss själva och allt annat levande som de fria uttryck för livet som vi är
…Systemets pågående sammanbrott är ett steg i riktning mot att öppna våra ögon för det naturliga.
Ett steg vi är på väg att ta, in i det nya året.
——-
Besök gärna Watcher on the Hill på Telegram, för delningar bortom Systemets tankekontroll, och med lekens, kreativitetens, spontanitetens och frihetens frö som grund för lärdom.