Att gå till fots genom Europa, steg för steg, under fem månaders tid
…att skriva en blogg i elva år och fortfarande pågående
…att under det mesta av livet hittills gått egna vägar.
Vet inte om man ska säga att jag är envis som synden eller om man kan kalla mig en vis syndare.
Om man ser till det yttre kanske jag inte har så mycket att visa upp
…och det kan se mera ut som envis dårskap.
Men i det inre känner jag mig oerhört rik
…och inre rikedom är en form av visdom.
Jag har hela livet till mitt förfogande, liksom även du och alla andra har
…inte att visa upp, utan att leva.
Livet blir inte mindre för varje år vi lever, utan det är alltid här i sin helhet.
Men som jag skrev i förra texten, en människa kan inte definieras, så att kalla mig det ena eller andra, envis eller vis, är ointressant
…ibland kanske det ena, ibland det andra.
…och det här handlar förresten inte om mig, utan om livet självt.
Livet ger oss ju ingen handbok för hur det fungerar, och det finns inget rätt sätt att leva, utan vi måste alla hitta vår egen rytm i livets dans.
Vart är jag på väg med den här texten?
Ingenstans. Därför att livet är här och nu
…och som jag skrev ovan har livet gjort mig rik, och jag skulle inte byta bort en sekund av det
…det har lärt mig att lita på mig själv, och framförallt på en högre kraft, att ha tillit och tålamod, och tacksamhet
…tillit till varje stund och varje dag, tålamod i prövande stunder och tacksamhet i goda stunder.
När man går vägar andra inte går får man se saker andra inte ser.
Det är väldigt (läro)rikt. Att låta livet lära, då kan man lära från allt och alla. Formell utbildning har aldrig varit riktigt i min smak, och det är min stora lycka
…det har öppnat dörren till gränslös lärdom, och till livets visdom
…och denna dörr står öppen för alla som har mod och öppenhet att träda in genom den
…det låter en se saker och ting, och ger en förståelse som inte kan förklaras, en livets förståelse.
Det betyder inte att man förstår allt, men man har en större helhetsbild
…vilket paradoxalt nog samtidigt också innebär förståelse av hur lite man egentligen vet.
Det verkar vara någon slags allmän sanning i dag att om du inte är vetenskapare kan du inte förstå saker och ting.
Nonsens och dumhet!
Vetenskapen i sin äkta form är ett alldeles utmärkt verktyg för att förstå enskilda fenomen bättre, allt från det lilla till det stora, men det låter oss inte gå bortom det som på något sätt kan mätas och undersökas, och varken livet eller verkligheten, eller vi själva för den delen, kan begränsas till det förklarbara.
(och man bör vara medveten om att en stor del av det som kallas vetenskap i dag är pseudovetenskap som drivs med ekonomiska och maktmässiga motiv, inte för att öka förståelsen)
Livet självt är det enda som kan öppna för förståelse och medvetenhet om det som är bortom förklaringar, vilket är det mesta
…eller som någon uttryckt det;
En del människor har en vision, andra en television.
Däri ligger en avgörande skillnad, att låta livet visa en saker och ting eller att låta tv:n och dess innehåll styra vad man ser
…att låta visionen leda, inte televisionen.
Det öppnar upp för att se den omvandling världen och vi själva är inne i just nu
…en omvandling som sker bakom kulisserna av den galenskap och propaganda som matas ut i det offentliga.
Det gamla (västerländska) samhällssystemet håller på att falla samman framför våra ögon, tack och lov, för det här systemet har varit så mycket mera ruttet än de flesta kan föreställa sig, genomruttet
…och det kommer naturligtvis att ge många en stor chock när allt det man trott på och stött sig på dras undan ens ben, och det är mycket som kan upplevas skrämmande och hotande på vägen
…men samtidigt innebär det här att vi människor har möjlighet att befrias från många av de yttre bojor vi varit och är bundna av, även om de flesta är omedvetna om dessa bojor
…men de inre bojorna, de mentala och och dylika bojor vi satt på oss själva, måste vi själva befria oss från, det kan ingen annan göra.
Det är det sistnämnda som är det avgörande, för alldeles oavsett vad som händer i världen och vår omgivning grundas vår uppfattning om och förståelse av det hos oss själva
…det är här det avgörs om vi möter det med rädsla och ilska eller med medvetenhet och mod.
——-
Besök gärna Watcher on the Hill på Telegram, för delningar av både envishet och vishet.