Det här med födelsedagar och sånt. Det är ju inget att desto mera fundera över, men man blir påmind om det en gång om året.
När man når en viss ålder säger folk att man nått krönet och att det nu börjar gå utför.
Nej, säger jag. Det bara fortsätter uppåt, det blir fortfarande bättre och bättre dag för dag.
Det är som i det här citatet från Robert Brault, vilket fanns här på FramStegen för något år sedan;
Varför belasta sig med det som kallas förväntad livslängd? Vilken relevans har sådan statistik för en individ? Borde jag bekymra mig om en tilldelning av dagar jag aldrig hade och aldrig lovats? Borde jag kryssa av varje dag i mitt liv som om jag subtraherade den från den här imaginära högen av dagar? Nej, tvärtom, jag ska lägga till varje dag av mitt liv till min skatt av levda dagar. Och med varje dag kommer min skatt att växa, inte krympa.
Så länge vi lever kan vi bli rikare och rikare för varje dag. Det handlar helt och hållet om vår inställning till livet. Även om kroppen åldras betyder inte det att vi blir fattigare, att vi blir sämre, att vår livskvalitet sjunker.
Kroppen åldras ofrånkomligen, men det betyder inte att vi själva blir äldre. Vårt verkliga jag, vår själ eller vad vi vill kalla det, är varken ungt eller gammalt, det är tidlöst. Vi är tidlösa varelser i en tidlös verklighet.
Tid och ålder är inga bekymmer. Den enda tid som existerar är här och nu, så det är hur vi uppfattar den här stunden som är helt avgörande för vårt liv. Det alldeles oavsett vad vår ålder är.
Vi kan vara lika glada och förväntansfulla inför en ny dag som 90-åringar som vi var som 5-åringar.
Åldern blir ett bekymmer bara för att vi identifierar oss med kroppen. Den dag en människa inser att hon inte är sin kropp, den dagen försvinner de flesta åldersbekymmer.
Det är klart att en äldre kropp blir mera begränsad, men det i sig betyder inte att vi som individer behöver bli mera begränsade.
Det är inte kroppen som avgör hur vi mår. Kroppen är vårt hem, vårt tempel, ett verktyg, ett fordon med vars hjälp vi kan uppleva den här världen, men den är inte den vi är.
Det är väldigt enkelt att se och förstå. Var och en kan iaktta sin egen kropp, och om vi kan iaktta något betyder det att det finns utanför oss själva.
När vi är medvetna om vårt verkliga, tidlösa, jag kan vi bli själsligt rikare för varje dag. Vår skatt av levda dagar bara växer.
Vilken rikedom!