Man ska kanske inte fundera så mycket, utan bara göra det, sa en kvinna som arbetade på et café i går angående vandringen.
Precis så är det.
Om man börjar fundera på saker och ting finns det tusen hinder som kan stoppa en, men det finns bara en enda möjlighet;
att helt enkelt bara göra det.
Vi är inte här för att fundera över livet, vi är här för att leva det. Om vi ägnar vår tid åt att fundera över livet springer det ifrån oss. Livet är levande och varje stund erbjuder en möjlighet. Det är upp till oss om vi tar den eller inte.
Det är klart att man behöver ta saker och ting i beaktande, och göra en del planering men det får inte ta över och hindra en.
Om jag hade funderat över alla hinder, verkliga eller presumtiva, hade jag inte varit ute på vägen nu.
Det finns alltid tusen hinder, men det finns bara en möjlighet.
Det handlar om att våga ta den.
Det här utvecklades till en lite konstig dag. Som jag skrev i går lekte jag med tanken att stanna i Värnamo och ta en vandringsfri dag i morgon.
Hela dagen i dag har alternativen att fullfölja gårdagens tanke eller att vandra en dag till och stanna i Ljungby lekt i tankarna. Det andra alternativet skulle kräva att jag tog mig några kilometer förbi Värnamo i dag för det är drygt 40 kilometer till Ljungby.
När jag kom till Värnamo strövade jag in i centrum och plötsligt befann jag mig i en telefon- och dataaffär och hade inhandlat en ny telefon.
Det var inget impulsköp, utan fullkomligt nödvändigt därför att den nuvarande telefonen är pensionsmogen, den låser sig, lever sitt eget liv, och ibland kan det ta 5 minuter bara att få en bild tagen. Så när jag hittade en telefon i precis den prisklass jag tänkt mig var det bara att slå till. Frågan var inte om jag skulle skaffa en ny telefon under vandringen, utan när det skulle ske.
Svaret kom i dag.
Det var i och för sig en oförutsedd utgift, men om vandringen faller på det så står den på för ostadig grund.
Mannen som sålde telefonen till mig hade dessutom kontakter i mediebranschen och ringde upp en kille, vilket ledde till att jag lite senare blev intervjuad av Peter Magnusson vid lokaltidningen värnamo.nu.
I och med allt det här kändes det naturligt att stanna i Värnamo och jag tog in på campingen. Jag bodde här även vid förra vandringen. Med tanke på att jag redan bott två nätter på camping den här veckan kunde jag sparat vilan ett dygn till, men nu är det så här.
På tal om vila så blir det inte en vandringsfri dag, utan ett vandringsfritt dygn. Eftersom jag anlände till Värnamo tidig eftermiddag betyder det att vandringen fortsätter någon gång i morgon eftermiddag.
Leka med tankar var jag inne på, leka med ord kan man också göra, och Värnamo ger upphov till följande rader:
Värnamo, värna mor
hon som ror
den familjära ekan i land
med säker hand.
Utan stora åthävor hon det gör,
det är knappt man märker att årorna vattnet rör.