Snälla skänk en slant, säger personen med muggen på gatan.
Personen vi kallar tiggare.
Men är vi inte i själva verket många av oss tiggare?
Det slår mig i samband med utgivningen av HELT PERFEKT. Att be om en recension, är inte det också en form av tiggeri? Snälla kan ni skriva något om den här boken.
Nu är det valtider här, och de uppställda kandidaterna ber om röster, både på gator, torg och i annonser. Är inte det också en form av tiggeri? Snälla ge mig din röst.
Varje dag skickar människor sina cv:n till någon arbetsgivare med en förhoppning om att bli anställd. Är inte det också en form av tiggeri? Snälla anställ mig.
Tiggeriet kan också ses i förhållanden mellan människor.
Vi ber om uppmärksamhet från andra människor, ofta utan att ge något tillbaka. Är inte det också en form av tiggeri? Snälla se mig.
Vi ber om kärlek från andra människor. Är inte det också en form av tiggeri? Snälla älska mig.
Allt beror på hur vi ser på saken. Om vi förväntar oss att den andra personen ska ge oss något, en slant, en recension, sin röst, en anställning, uppmärksamhet, kärlek, då är det en form av tiggeri. Då sätter vi våra förväntningar, vår glädje eller sorg, i händerna på den andra personen.
Om personen ger oss det vi förväntar oss blir vi nöjda, om inte blir vi besvikna.
Ifall vi i stället för att förvänta oss något från den andra personen ser det som att vi ger en möjlighet och ett erbjudande till den andra, att skänka en slant, att skriva en recension, att ge sin röst, att anställa, att ge uppmärksamhet, att ge kärlek vänder vi på hela steken.
Då flyttar vi bort fokus från oss själva, från våra krav och förväntningar, och öppnar möjligheten till glädje och tacksamhet.
Så länge det är våra krav och förväntningar som utgör grunden bäddar vi för besvikelse, för dessa kommer aldrig att uppfyllas till hundra procent av andra. Vi kan inte kontrollera och bestämma vad andra gör.
Det vi kan göra är vårt bästa, sedan gör andra vad de gör.
Alldeles oavsett vad den andra gör kan vi gå vidare med tacksamhet, antingen tacksamhet för att den här personen gav oss det vi ville ha eller för att personen nekade oss det och visade att det här inte var rätt väg för oss att gå, och därmed ger oss möjligheten att prova andra vägar.
En tiggande inställning gör vår glädje beroende av andra, med en inställning av tacksamhet tar vi glädjen i våra egna händer.
Kommentera