Så här ”lät” det i förra texten om den stora kraften;
Jag har själv upplevt den här kraften väldigt närvarande under mina vandringar, speciellt under Europavandringen då jag också på bloggen skrev om hur den ledde mig rätt dag efter dag.
Det är naturligtvis inte enbart under vandringarna jag upplevt kraften, utan jag vet att den alltid är med mig. Den leder mig fortfarande rätt varje dag. Det är bara så lätt att glömma den.
Min erfarenhet är också att det är lättare att känna av den, att vara i kontakt med den, då man befinner sig ute i det fria.
Flera gånger har jag kastat mig ut i det okända, trots tvekan och tvivel, och på något sätt har saker och ting ordnat sig. Så här långt har jag överlevt allt, vilket naturligtvis inte garanterar något för morgondagen men ändå visar att det finns en kraft som hjälpt mig så här långt.
Jag lever, jag mår bra, jag har oändligt mycket att vara tacksam för, även om jag för det mesta tar saker och ting för givna, och inte alltid förstår att vara tacksam.
Mystikern Kabir uttryckte det så här;
Vi känner att det finns någon slags ande som älskar fåglar och djur och myrorna – kanske densamma som gav en strålglans till dig i din mors livmoder. Är det logiskt att du skulle vandra omkring helt övergiven nu? Sanningen är att du vände bort dig själv och gick in i mörkret helt ensam.
Vi är inte övergivna, det finns en kraft som leder oss, men vi är så omedvetna om den i dag, då vi lever i vår egocentrerade tillvaro och människan fått för sig att hon står över naturen och till och med försöker övervinna livet (det finns faktiskt människor som låter frysa ner sina döda kroppar med en förhoppning om att dessa en dag ska kunna tinas upp till nytt liv).
Allt handlar om att bli medveten om kraften och att våga lita på livet. Det är egentligen så enkelt det är, men det betyder att vi måste släppa kontrollen och ha tillit.
Eller snarare släppa idén om att vi har kontroll, för i själva verket har vi inte kontroll, vi bara tror att vi har det. Det är enbart livet som har kontroll, och den enda kontroll vi kan ha är att ha tillit till livet.