Vi är alla födda till tvivlare, varje barn kommer till den här världen utan färdiga etiketter och utan färdiga svar.
Inget barn föds med färdiga politiska, religiösa eller andra övertygelser.
Men så fort ett barn är här börjar föräldrar och omgivningen överösa det med sina övertygelser och sina uppfattningar.
Barn lever närmare sanningen än vuxna, därför att de ifrågasätter och utforskar, men i takt med att de matas med färdiga svar nöjer de sig mer och mer med dessa. När vi nått vuxen ålder är vi så fullpackade med de färdiga svaren att vi inte längre söker sanningen.
Hur ska en människa kunna finna sanningen genom att följa i andras fotspår? Vi är alla delar av samma liv, men samtidigt har vi alla vårt eget liv att leva och om vi verkligen vill göra det kan vi inte leva på andras övertygelser och uppfattningar. I stället behöver vi återfinna det naturliga och barnsliga ifrågasättandet och utforskandet.
Därför att sanningen gömmer sig i tvivlet. Det är genom tvivel och ifrågasättande av de färdiga svaren vi kan finna sanningen.
Ur tvivlets frö växer sanningen fram.
Och när sanningen träder fram försvinner tvivlet och ersätts av tilliten.
Tvivlets frö
är hoppets frö
och därmed tröstens
och glädjens frö
Ur det växer sanningen fram
Tack Tom att du sådde tvivlet
Tack Ole! Det är ganska otroligt att ur tvivlet kan sanningen och tilliten växa fram.