Skapa nytt står det när jag ska skriva en text här på bloggen.
Och jag tar upp en tom sida och börjar skriva, nytt ja, men av gammalt material.
För vad har jag till mitt förfogande? Alfabetets 29 bokstäver som jag kan forma till ord, ord som alla använts tidigare. Det enda nya är egentligen i vilken ordning jag sätter samman de här orden.
Det gör jag på ett sätt som ingen annan gjort tidigare, och formar en ny text. Tänk så otroligt mycket man kan skapa av endast 29 symboler.
Själva utformningen av texten är alltså ny, men det material jag använder är inte nytt.
Så är det med allt vi skapar här i världen. Det material vi skapar med är inte nytt, bara sättet vi sätter samman det på.
Ingenting är nytt under solen heter det. Det är sant, och ingenting är nytt bortom solen, i universums alla andra galaxer, heller.
Det finns ingenting annat än den oändliga existensen, som allt och alla är en del av, och inget kan tillföras den och ingenting kan tas bort från den.
Allt som någonsin existerat och allt som någonsin kommer att existera finns här och nu, inte i någon annan tid.
Det enda som sker i tiden är att det existerande ändrar form.
Så när vi skapar nytt är det egentligen inget nytt vi skapar, vi bara hjälper det redan befintliga att få en ny form.
Kommentera