Människor likställer ofta begreppet att göra rätt för sig med begreppet plikt gentemot samhället.
Men dessa två begrepp är mer eller mindre varandras motpoler.
Det finns inget sådant som en plikt gentemot samhället. Därför att det inte finns något sådant som ett samhälle.
Det vi kallar samhälle är i själva verket en skapelse av människan för att åstadkomma hierarkier, där man kan placera en del människor högre i rang och kalla dem för bättre människor och placera andra lägre i rang och kalla dem för sämre människor.
Det har inget med verkligheten att göra. Verkligheten känner inga hierarkier, eller högre och lägre rang. Allt sådant är människans påhitt.
Livet skapar unika individer, det skapar inga samhällen.
Det finns förvisso samhällen också i djurvärlden, men det är människan som kallar dessa för samhällen, och de har väldigt lite att göra med mänskliga samhällen, utan kan snarare benämnas naturlig samlevnad.
Naturlighet är något det finns väldigt lite av i mänskliga samhällen, speciellt i det vi kallar civilisation. Det är snarare en sjuk form av särlevnad, vi inser inte att vi alla är delar av samma liv, vilket också syns i att sjukdom blivit något mera eller mindre normalt hos människan. Människan skulle faktiskt ha möjlighet att leva civiliserat, men väljer att inte göra det.
Vi människor behöver också hitta vår naturliga samlevnad, både med varandra och med naturen. En frisk form av samlevnad, för hälsa och friskhet är trots allt det mest naturliga.
Det är här som att göra rätt för sig kommer in i bilden. Att göra rätt för sig innebär helt enkelt att ta vara på de gåvor och förmågor som livet gett oss då det gav oss en plats här på jorden.
Var och en av oss har sina alldeles egna unika förmågor, och vi är inte här för att konkurrera med varandra utan för att samarbeta, skapa i gemenskap och dela med oss, och ingen är högre i rang och ingen är lägre i rang. Varenda människas fullkomliga unikhet är det som utgör hela grunden för en naturlig samlevnad.
En av de största lögnerna vi lever i är tron att vi måste bli någonting i världen, då vi i själva verket redan är den vi ska vara i livet. Allt sökande efter att bli någon eller något kan inte annat än leda oss bort från oss själva och från verkligheten. Att inse att vi redan är den vi ska vara är att hitta hem till sig själv och till verkligheten.
Livet har skapat oss till den vi är, och det är bara det som kan visa oss vår rätta väg, även om människor i vår omgivning gör sitt bästa för att leda oss på den väg de vill att vi ska vandra. Människor som vill att du ska följa dem är människor som själva är vilse, så hur ska de kunna leda dig rätt.
Den enda plikt vi människor har är gentemot livet, att uppfylla de naturliga gåvor och förmågor det gett oss.
Det är att göra rätt för sig.