Människan är en mästare på att skapa draman.
I allt från stort till smått.
Krig är ett drama i stor skala, men det är i grund och botten inte så stor skillnad mot ett gräl mellan man och hustru.
Båda baseras på människans behov av drama.
Och mellan våra egna draman följer vi andras draman genom TV, tidningar och andra media.
Det är så lätt att dras med i de här dramerna, välja för eller emot.
Och vi väljer dem vi kan identifiera oss med, och gör de andra till våra motståndare.
Men oavsett från vilket perspektiv vi ser på det är det samma drama. Det är ett och samma spel vi deltar i.
Ibland blir vi ofrivilligt indragna i ett drama, men vi kan alltid välja hur vi förhåller oss till det.
Vi kan gå in och spela spelet eller så kan vi ställa oss utanför.
Det sistnämnda betyder inte att vi viker ner oss, utan att vi ägnar vår tid och energi åt mer angelägna saker.
Livet självt kan bjuda på dramatiska ögonblick, men det är bara människan som slösar bort sin tid i livet på meningslösa draman.
Draman där hon skapar ett jag mot du eller ett vi mot de, trots att vi alla sitter i samma båt.
Det är inte konstigt att skeppet mänskligheten håller på att kapsejsa.
Är det inte dags att vi slutar med de här dumheterna, och accepterar varandra som vi är?