Här i Finland finns det en del människor som dessa dagar ojar sig väldigt mycket över landets statsskuld som är ett antal miljarder euro.
Har faktiskt inte satt mig in i exakt hur stor denna skuld är, därför att jag inte känner mig ett dugg delaktig i den.
Jag kunde förstås ta åt mig och ansluta till klagokören, men det får varken mig att må bättre eller skulden att minska.
Den offentliga ekonomin har alltid varit mer eller mindre ansträngd, och nationer har alltid varit i svårigheter.
Det har aldrig funnits en lycklig nation.
Helt enkelt för att det är en omöjlighet.
Endast individer kan vara lyckliga.
Vi föds som unika individer, vi lever som unika individer (även om de flesta gömmer sin unikhet i kollektivet), och vi dör vår egen unika död.
Lyckan kan aldrig hittas i nationen, oavsett statsskuld eller inte.
Den kan bara hittas hos den enskilda individen.