Det är ganska skrämmande att upptäcka hur lite kontakt med verkligheten en människa kan ha.
Då talar jag om människor i allmänhet.
Verkligheten är just här och nu där vi för närvarande befinner oss.
Min verklighet.
Endast här.
Ingen annanstans.
Men jag befinner mig i gårdagen eller i morgondagen eller på någon annan plats omedveten om vad som finns framför mig, om vad som händer omkring mig, vilka ljud som finns i omgivningen, vilka dofter som finns.
Ibland återvänder jag hit för något kort ögonblick.
Försvinner sedan igen.
I själva verket är de flesta mer eller mindre mentalt försvunna från verkligheten största delen av tiden.
Livet går långsamt framåt ett steg i taget.
Att vara i kontakt med verkligheten är att vara medveten om det som är här och nu.
Det handlar om att långsamt komma till sans i den här stunden.
Och följa livets rytm.
Kommentera