Han går i kyrkan varje söndag, var det någon som sa om en man häromdagen.
Det gör jag också, fast jag går även i kyrkan flera andra dagar i veckan.
Min kyrka finns nämligen precis utanför dörren.
Naturen är min kyrka, mitt tempel.
Där har jag direkt kontakt med hela universum, med hela existensen.
Som i dag då jag mötte en hjort på skogsvägen, såg svanar flyga i luften ovanför och mängder av småfåglar som flög mellan träden, och humlorna som surrade i buskarna på gården.
Det är i naturen som livet finns. Livet självt är det sant gudomliga.
De organiserade religionerna är uppbyggda kring personer som är döda sedan lång tid tillbaka.
Livet existerar här och nu, mitt ibland oss.
Så varför gå och söka det döda, då vi kan leva livet?
Det var ju det de personer som religionerna är uppbyggda kring gjorde.
Levde livet.
Jesus lär ha sagt; låt de döda begrava de döda.
I stället gick han och öppnade dörren för barnen, de mest levande människorna av alla.
Kommentera