Vi människor har en tendens att leva mycket mera i tro än i verklighet.
Vi tror på en gud eller på flera gudar, på präster och heliga skrifter, på politiker och myndigheter och alla möjliga förståsigpåare som påstår sig sitta inne med sanningen.
Vi skapar våra sanningar utgående från vad andra säger och från vad vi tror snarare än från vad vi vet.
Och då talar jag inte om vetskap som andra gett oss eller som vi läst oss till, utan vetskap som vi levt oss till.
Det är bara genom att leva och få erfarenhet vi kan finna vår egen sanning.
Den kan ingen annan ge oss. De kan enbart låna oss sin sanning.
Och det är klart, det går att leva på lånade sanningar också, men det blir ett lånat liv.
Vill vi leva vårt eget liv måste vi själva finna ut vad som är sant för oss.
Det är sann vetskap, och den vetskapen finns inbakad i vår dagliga tillvaro.