Det finns ett enda levnadsmotto vi behöver komma ihåg för att skapa ett gott liv för oss själva och för andra.
Som du själv vill bli bemött ska du bemöta andra.
Det här är egentligen ett själviskt motto för när du bemöter andra väl blir du själv väl bemött.
Det är en vinst för alla.
Ändå verkar det vara så svårt att leva efter det.
Alla de stora religionerna har det här samma budskapet som ett centralt tema i någon form.
Ändå verkar så många människor som bekänner sig till någon religion att ha missat budskapet.
I stället lyfter de fram det som skiljer de heliga skrifterna åt, det som skapar konflikter.
De här människorna är inte religiösa i ordets sanna bemärkelse, de är snarare politiska.
Varför har människor ett sådant behov av konflikter?
Det finns ingen som vinner på det, alla blir förr eller senare förlorare. En dag kanske du vinner, men nästa förlorar du. Det kan inte gå på annat sätt. Det är en naturlag.
Varför väljer människan att vara en förlorare när hon kan vara en vinnare? Varför vill hon vara ett offer i stället för att vara en kung eller en drottning?
För om vi bemöter andra som kungar och drottningar blir vi själva kungar och drottningar.
Och om det låter för högtflygande kan vi ta ner det på vardagsnivå; om vi bemöter andra som vår jämlika blir vi själva jämlika.
Kommentera