Engelskan har två ord för ensamhet med helt olika betydelser.
Ordet ”loneliness” är den negativa ensamheten, saknaden efter någon.
Ordet ”aloneness” däremot är den positiva ensamheten, att kunna vara ensam med sig själv.
Det är den positiva ensamheten vi behöver mera av. Den är faktiskt livsavgörande.
För det är den ensamheten som gör oss starka.
I en arbetsuppgift kan det vara bra att vara flera som hjälps åt.
Men i de stora besluten i livet, om vårt vägval, om kärleken och så vidare står vi ensamma.
Hur bekvämt det än skulle vara att ha någon som fattar de livsavgörande besluten för en så finns det ingen som kan göra det.
I de valen står vi ensamma. Vi kan fråga råd av andra men det är vi själva som måste fatta besluten.
Då behöver vi vara starka i vår ensamhet.
Får väl säga som Nalle Puh
”Hur underbart det skulle vara att ha en Riktig Hjärna som kunde tala om saker och ting för en”
Länge sen Nalle Puh figurerat här 🙂 Tack för att du påminde om honom! Han sitter förresten så snällt i bokhyllan och väntar på att få komma ut på nya äventyr 🙂
Annars har vi redan en Riktig Hjärna. Magkänslan. Bara vi lär oss att våga lita på den.