Det är ett välkänt fenomen i fotbollsvärlden att om två lag på olika nivåer möts kommer det bättre laget ofta att sänka sin nivå närmare det sämre lagets.
Detsamma kan vi se i många situationer i livet.
En minnessekvens från ett par dagar tillbaka.
Vi sitter och väntar på middag på en herrgård i Borgå. Glädjenivån är relativt hög. Speciellt efter den lilla revy som spelats upp för oss.
Men först dröjer maten onödigt länge. Och när den väl kommer serveras den vid vårt bord av två kvinnliga servitriser som åtminstone den här kvällen glömt leendena och det goda humöret någon annanstans. Ja, de till och med glömmer förrätten för några av oss.
Vad händer?
Jo, glädjenivån sjunker hos oss matgäster.
Vi låter en yttre faktor, servitrisernas uppförande, påverka oss negativt.
I det läget har vi faktiskt ett val. Vi kan låta vår egen glädjenivå sjunka, eller så kan vi ytterligare höja den och kanske dra med oss servitriserna. Kanske har de haft en dålig dag, kanske har de dåliga arbetsförhållanden. Vem vet? Kanske kunde vi gjort deras kväll lite bättre.
Så ofta låter vi vår egen nivå sjunka när andra befinner sig på en lägre nivå, i stället för att fortsätta på vår egen nivå och kanske lyckas dra de andra med oss.
I många situationer kan vi faktiskt sätta vår egen nivå. Och vi behöver inte låta andra dra ner oss, vi kan i stället hjälpa dem att höja sig själva.