Det är verkligen intressant att se hur mänskliga, biologiska beteenden fortlever.
I kväll är det dags för den årliga gårdsfesten här på Klobben, för 22:a året eller något sånt.
Det betydde att det i går kväll var förberedelser inför kvällens fest.
Förberedelserna innefattar bland annat uppsättande av tält och danslave samt en del fixande med potatisskalning och utsmyckning av utrymmet.
Själv var jag med Amanda på fotbollsträning så jag kom lite sent till förberedelserna. Då var det intressant att se att tält och danslave var monterade när jag anlände, vilket betydde att männen satt ner och pratade medan kvinnorna pysslade på med ett som annat. Sådär i grova drag.
Det här är helt i linje med den mänskliga historien.
Männen gör det synliga arbetet, vilket historiskt sett har varit jakten. När bytet var fällt och hemfört satte man sig ner kring brasan och berättade historier. Kvinnorna gör det osynliga arbetet, vilket historiskt sett varit samlandet och när bytet varit hemfört har de berett och tillagat det. Och medan de gjorde det berättade de samtidigt sina historier.
En del kan störas av det här att männen sitter ner och berättar sina historier, medan kvinnorna fejar på samtidigt som de berättar sina historier. I själva verket är det något fullkomligt naturligt och något som pågått under miljontals år av mänsklig utvecklingshistoria.
Det är verkligen inte så att det manliga förhållningssättet till livet är mera praktiskt än det kvinnliga. Snarare tvärtom.
Det är bara det att det manliga utförs i sysslor som syns, medan det kvinnliga utförs i sysslor som inte syns men som ändå är en förutsättning för helheten.
Ta bara det i dag så klassiska, att mannen vid matlagning sköter grillen medan kvinnan fixar resten av käket och allt runtomkring som behövs för att middagen ska bli fulländad. Det är det grillade som får mest uppskattning, men det skulle vara fattigt och torftigt utan alla de andra tillbehören.
Det är heller ingen slump att det sitter fler män i bolagsstyrelser, och fler kvinnor arbetar inom vården. I bolagsstyrelserna sitter man kring bord och diskuterar, en modern form av sittandet kring brasan, och i vården utför man praktiskt arbete samtidigt som man berättar historier med kollegor och patienter.
Resultatet av det som görs inom bolag är mera synligt, medan resultatet av vårdarbetet är mera osynligt. Ändå behövs båda två för att helheten ska bli bra.
Sedan är det en annan sak att det inte finns några rent manliga eller rent kvinnliga individer, utan vi har alla båda sidor inom oss. Därför går våra arbetsuppgifter också in i varandra.
Och hur arbetsuppgifterna än utförs inför Klobbfesten brukar slutresultatet bli en lyckad fest.
Förhoppningsvis så också i kväll.
Jag tror säkert att det blev en lyckad fest. Och jag tycker att det är så fantastiskt att denna trevliga fest fortfarande existerar. Det beror på att alla drar sitt strå till det hela.
Jovisst blev det en lyckad fest igen. Och det ser ut som att det blir en fortsättning också nästa år.
Ni borde komma med någon gång 🙂