Författaren och livsresenären Paulo Coelho delar på sin blogg med sig av sina nio bästa resetips.
- Undvik muséer. Det här kan tyckas som ett absurt råd, men låt oss tänka på det för ett ögonblick: om du är i en främmande stad, är det då inte mycket intressantare att söka det som händer nu än att söka det förgångna? Det är bara det att människor känner sig förpliktigade att gå till muséer för de lärde sig som barn att resande handlar om att söka den sortens kultur. Muséer är uppenbart viktiga, men de kräver tid och objektivitet – du måste veta vad du vill se där, annars kommer du att gå därifrån med en känsla av att ha sett några få verkligt betydelsefulla saker, men du kan inte minnas vilka de var.
- Häng ut i barer. Barer är de platser där stadens liv uppenbarar sig, inte i muséer. Med barer menar jag inte nattklubbar, utan ställen dit vanligt folk går, tar en drink, funderar över vädret, och alltid är redo för ett litet samtal. Köp en tidning och njut av den ebb och flod av människor som kommer och går. Om någon tar upp en konversation, hur dum den än må vara, anslut: du kan inte bedöma skönheten i en speciell stig bara genom att titta på ingången.
- Var öppen. Den bästa guiden är den som bor på orten, vet allt om den, är stolt över sin stad, men inte arbetar för någon agentur. Gå ut på gatan, välj den person du vill prata med och fråga dem någonting (Var finns katedralen? Var finns postkontoret?). Om du inte får ut något av det, prova med någon annan – jag garanterar att innan dagens slut har du funnit dig själv ett utmärkt sällskap.
- Prova att resa ensam – om du är gift – med din äkta hälft. Det är besvärligare, ingen finns där och tar hand om dig, men bara på det sättet kan du verkligen lämna ditt eget land bakom dig. Att resa med en grupp är ett sätt att befinna sig i ett främmande land medan du pratar ditt eget modersmål, och gör vad helst flockledaren säger åt dig att göra, och att vara mera intresserad av skvallret inom gruppen än av den plats du besöker.
- Jämför inte. Jämför ingenting – priser, hygienstandard, livskvalitet, transportsystem, ingenting! Du reser inte för att bevisa att du har ett bättre liv än andra människor – din avsikt är att finna ut hur andra människor lever, vad de kan lära dig, hur de handskas med verkligheten, och med det extraordinära.
- Förstå att alla förstår dig. Även om du inte kan språket, var inte rädd: Jag har besökt många platser där jag inte alls kunnat kommunicera med ord, och jag har alltid funnit stöd, vägledning, användbara råd, och till och med flickvänner. En del människor tror att om de reser ensamma kommer de att lägga iväg längs med gatan och hamna vilse för evigt. Försäkra dig bara om att du har hotellkortet i fickan och – om de värsta inträffar – stanna en taxi och visa chauffören kortet.
- Köp inte för mycket. Spendera dina pengar på saker du inte behöver bära: biljetter till en bra pjäs, restauranger, utflykter. Nuförtiden, med den globala ekonomin och internet, kan du köpa vad du vill utan att behöva betala för överstort bagage.
- Försök inte se hela världen på en månad. Det är mycket bättre att stanna i en stad i fyra eller fem dagar än att besöka fem städer på en vecka. En stad är som en nyckfull kvinna: hon kräver tid att bli förförd och uppenbara sig själv fullständigt.
- En resa är ett äventyr. Henry Miller brukade säga att det är avsevärt viktigare att upptäcka en kyrka som ingen hört om än att åka till Rom och känna sig förpliktigad att besöka Sixtinska kapellet med tvåhundra tusen andra turister skrikande i öronen. Gå för all del till Sixtinska kapellet, men vandra också längs gatorna, utforska gränderna, upplev friheten att titta efter någonting – som du inte vet vad det är – men som om du finner det kommer att – det kan du vara säker på – förändra ditt liv.
Märkligt, just så reser jag utan att ha tänkt på det.
Jag reser oftast ensam, går hellre på en pub/bar än en nattklubb, är inte rädd för att ta kontakt, handlar inte mera än nödvändigt och släpar inte hem en massa grejor, stannar hellre flera dagar på ett ställe än snurrar runt på ackord och jag vill gärna upptäcka det speciella och annorlunda på orten.
På museer går jag inte speciellt ofta, däremot gillar jag modern konst och installationer. Sådant kan jag offra någon timme på.
Ett sent tack för din kommentar Don PJ!
Var och en måste naturligvis finna sitt sätt att resa på (eller låta bli att resa om man inte har något behov av det), men det kan definitivt vara värt att våga prova på att resa på nya sätt.
En av de få negativa sakerna som jag upplevde med vandringen var just det att jag aldrig stannade och bekantade mig närmare med någon plats. Det var många orter jag gärna hade utforskat närmare.