I dag tog disciplinen över och det blev drag under skrivandet.
Det är rätt intressant att gå tillbaka och läsa om vad som hände i början av vandringen. Det blir en återupplevelse.
Och man kommer ihåg detaljer som man glömt. Som alla myggor i de finländska skogarna 🙂
Eller att upptäcka att hela sex av åtta nätter i Finland tillbringades i tält.
Det som jag är något konfunderad över är att det saknas blogguppdateringar från nästan en hel vecka i slutet av etappen i Finland.
Vad hände då tro?
Den närmaste framtiden kommer att kretsa en hel del kring skrivande. Om proportionen under vandringen var sex timmar vandring och en timme skrivande blir det nu ombytta roller, sex timmars skrivande och en timme vandring per dag. I den proportionen alltså.
Fast just nu ligger vandrandet helt nere.
Det viktiga med återupplevelser är att komma ihåg att de är minnesbilder. Då man återupplever någonting är det aldrig samma sak som då man upplever det just när det sker.
En återupplevelse kan vara en upplevelse i sig själv, om man bara ger sig tid att känna efter.
Kommentera